Vad händer på hundra års sikt med ett land som präglas av sekulär humanism?

9 december
0 KOMMENTARER

Min senaste krönika i ViD:

Jag minns att jag skrattade högt.

Det är inte var dag nyhetsrapporteringen i Rapport orsakar den reaktionen från min TV-soffa. Men i våras, när förslaget att nyanlända måste gå en kurs om jämställdhet började diskuteras, då brast det för mig. Varför kom inte feministerna på detta för hundra år sedan? En kurs! Då hade vi sluppit mer än 100 år av långsam kamp för rättvisa mellan könen.

Missförstå mig inte. Det är alldeles utmärkt att människor som kommer till Sverige introduceras i vårt lands historia och i de värderingar som präglar vår kultur. Det är till och med mycket bra. Problemet är den ytliga förståelsen av värderingar och kulturbygge – som om det skulle vara något som avgörs av några dagars kurs.

Värderingar ligger djupt i oss människor, med ett mångförgrenat nätverk av rötter. Våra värderingar hämtar näring från vår uppväxt, från den omgivande kulturen och från våra egna erfarenheter och tankar. Den bakomliggande världsbilden – vad vår omgivning och vi själva ytterst tror om världen vi befinner oss i – spelar en central roll för våra värderingar. Det säger sig självt att en kurs, som ges i ett nytt och främmande land, bara skrapar på ytan när det gäller processen att forma och eventuellt omforma våra värderingar.

Det har länge förundrat mig att ateister och humanister så hårt bekämpat Europas kristna historia och de värderingar som präglat vår kultur, när de har så lite att sätta i dess ställe. Vad blir kvar när man rivit ner den kristna tron och det främsta man kan ersätta den med är individualism? Vilka värderingar och vilket kulturbygge följer sedan? Vad händer på hundra – eller tusen – års sikt med ett land som präglas av sekulär humanism?

I den numera nedlagda tidskriften Neo (5/2013) finns en intervju med Niall Ferguson, professor i historia vid Harvard. Niall Ferguson är gift med Ayaan Hirsi Ali, somaliskfödd författare, känd för sin kamp mot kvinnoförtryck och sitt liv på flykt undan islamister. Hon gjorde tillsammans med filmaren Theo van Gogh den kontroversiella kortfilmen ”Underkastelse”. Van Gogh mördades av en muslimsk fanatiker. På hans döda kropp fanns ett brev med dödshot även mot Ayaan Hirsi Ali, som sedan dess har tvingats leva med livvaktsskydd.

I intervjun i Neo ger paret ett oväntat recept på vad som behövs i Europa idag.

– Den som tror att vi kommer att komma någonstans genom att gå runt och predika ”kom och bli ateist” – dream on. Det är ett totalt oattraktivt erbjudande, särskilt om man kommer från en religiös bakgrund. Både Ayaan och jag är ateister. Men vad ska man göra? Islamister rekryterar nya följare med stor framgång i våra skolor och det finns egentligen ingen motpart.

– Det finns ingen som konkurrerar med dem, som söker upp folk och säger ”det finns ett alternativ, du behöver inte bli jihadist för att finna mening”. Och ja, jag har diskuterat det här med Ayaan och jag har blivit tvungen att erkänna att det enda som skulle kunna vara framgångsrikt är att uppmuntra kristna att konkurrera mer aktivt med islamisterna.

Vilken utmaning för den kristna församlingen! Det är mission i Sverige, både bland sekulära humanister och bland nyanlända muslimer, som är nyckeln. Både för Guds rike och för vår kulturs framtid.

 

Skriv en kommentar











Sök