Obrutet förtroende för Bibeln

31 oktober
4 KOMMENTARER

I reportaget i Dagen från temadagen i Örebro om bibelsyn får man – pga rubriksättningen – intrycket att jag distanserar mig från den klassiska uppfattningen att Bibeln är ofelbar. Så här står det:

Här brände det till i samtalet när Mikael Tellbe med emfas vände sig mot idén om att sätta etiketter på varandras bibelsyn. Han strök under att Bibelns texter i första hand ska läsas som evangelium, i stället för att söka efter hur man kan avgränsa sig mot andra kristna genom olika tolkningsmodeller.

– Det är inte gränserna som är vår identitet, utan Jesus Kristus!

Även Stefan Gustavsson var inne på samma linje.

”Bibeln inte ofelbar”

– Poängen med Bibeln är inte att den är ofelbar utan att den är ett meddelande från Gud, sa han bland annat.

Ja, poängen med Bibeln är inte att den är ofelbar, utan att den är goda nyheter från Gud. Men den är ofelbar i allt den påstår, det är min övertygelse. Som alla som var med i Örebro vet, så var frågan om ett obrutet förtroende för Bibeln en huvudfråga för mig. Jag står med glädje för en klassisk evangelikal – vilket här är detsamma som en klassiskt kristen – syn på Bibeln: den är Guds Ord genom människors ord och sann i allt den påstår. Om du missade temadagen kan du se/lyssna här.

Det finns mycket missförstånd när det gäller vad som menas med att tro på Bibelns ofelbarhet. Det är inte detsamma som en fundamentalistiskt fyrkantig läsning av texterna som bortser från från litterära och historiska frågar och som därför alltid strävar efter en enkel bokstavlig läsning av varje text. En sådan hållning är av många skäl ohållbar.

Ofelbarhet (inerrancy) innebär istället,för att citera teologen Paul Feinberg, följande: Bibelns ofelbarhet är ”påståendet att när alla fakta är kända kommer skrifterna, i de ursprungliga manuskripten och korrekt tolkade, visa sig vara utan fel i allt som de hävdar, med hänsyn till graden av precision som avsetts, oavsett om påståendet gäller läran, historia, vetenskap, geografi, geologi, etc.”

Notera de fyra kvalifikationerna som Feinberg lyfter fram:

  1. Kunskap: ”när alla fakta är kända”
  2. Textkritik: ”de ursprungliga manuskripten”
  3. Hermeneutik: ”korrekt tolkade”
  4. Författarens avsikt: ”med hänsyn till graden av precision som avsetts.”
Precis som andra kortfattade och generella påståenden, som ”Gud är kärlek” eller ”Gud har skapat världen”, måste påståendet ”Bibeln är ofelbar” förklaras och man måste göra olika kvalifikationer kring vad det innebär och vad det inte innebär. Jag återkommer inom kort med en utförligare kommentar till dagen i Örebro.

4 KOMMENTARER till “Obrutet förtroende för Bibeln”

  1. Tobias skriver:

    Varför är det viktigt att bibeln är ofelbar även med avseende på historia, geografi, vetenskap m.m.

  2. Stefan Gustavsson skriver:

    Av åtminstone tre skäl:
    1) logiskt följer det av tron att Bibeln är Guds Ord. Gud, som vet allt, misstar sig inte, utan talar alltid sanning. Han har full koll på alla fakta och när han, genom människor, kommunicerar med oss, gör han det på ett allt igenom riktigt sätt.
    2) historiskt är det den upfattnng som Jesus ger utryck för. Eftersom jag som kristen blivit övertygad om att Jesus är Herre, följer det att jag accepterar hans uppfattning om Guds Ord. Jesus tar bibelordet på allvar oavsett ämnesområde.
    3) teologiskt är innehållet i kristen tro sammanflätat med historia och geografi. Jesus, som vi tror är Guds Son, föddes vid en viss tidpunkt På en viss plats. Hans död och uppståndelse skeed på en viss plats vid en viss tidpunkt. Det är svårt att ta på allvar att han uppstått om vi inte samtidigt tar på allvar att det skedde i Jerusalem, under Pilatus och Kajafas tid. Det går inte att säga: vi tror att Jesus uppstått, men vi vet nte när det skedde och vi vet te var det det skedde.

  3. Tobias skriver:

    Det är nog riktigt att bibeln till största delen måste stämma även historiskt och geografiskt för att vara trovärdig. Särskilt när det gäller de viktiga händelserna i Jesu liv. Författarna var säkert noga med att ta reda på fakta så noggrannt som möjligt, Lukas ger ju uttryck för det. Men skulle det vara fel i detaljer så har jag inga större problem med det.
    I Matteus så får man till ex intrycket att Josef och Maria bodde i Betlehem och det var först efter hemkomsten från Egypten som de tog sig till Nasareth.
    Frågan är väl varför Gud inte rättade Matteus här och såg till att han skrev sitt evangelium så att det passade med Lukas version. Om det var viktigt att ha rätt i alla detaljer vill säga.

  4. Fundersam skriver:

    Angående fundamentalism: Det finns en bok av Per Landgren som heter ”Fundamentalism” där författaren redogör för fundamentalismen, som var en rörelse i USA under 1930-talet. Som författaren skriver så är ordet fundamentalism numera fullt av misstolkningar och vilseledande associationer: ”Det är blott ett slagträ. Få bryr sig om begreppets historiska betydelse”. Varför alls använda detta ord? Det bäddar för missförstånd.

Skriv en kommentar











Sök